Alltså, det här kanske de flesta redan har fattat, men jag skriver det ändå:
Snatting och plankning är mest till för de som inte har råd.
Dvs om man är rik kan man stödja plankarna på andra sätt.
- Hur menas? Länken är död.
Snattning är ännu mer kontroversiellt eftersom det blir på privatpersoners bekostnad i ännu högre utsträckning än plankning. Visserligen oftast »halvkapitalister« (småföretagare) — men det man tar från dem kommer från andra konsumenter i botten.
Småföretagare och ensamföretagare är även de arbetare på många sätt. Arbetare som anställer varandra, eller som snattar av varandra... värdelöst. Samarbeta istället.
Gör inte inbrott i fattiga kvarter heller. Och gör det inte om du redan har pengar.
Dock: det handlar jävligt mycket om att det är ett krig. Framför allt för oss ungdomar.
- En parentes om krigaren Marcus Birro: 2009 går hn i kristdemokraternas första maj-tåg...
Jag skulle säga så här: Så länge det finns ekonomiska klassskilnader är det befogat »att ta från de rika för att ge till dom fattiga«. Jag tycker även att konsumtion är en mänsklig rättighet oavsett inkomst. Alltså, är du fattig har du rätt till konsumtion på de rikares bekostnad, dock vill de rika inte dela med sig och då måste man tillgripa den direkta aktionen och ta ifrån dem utan att fråga. Dock bör en viktig regel vara att inte skada folk känslomässigt, att göra inbrott i folks privata hem bara för att dom tjänar mer är inte OK, men att ta från företag som ser stölder som ett produktionsbortfall är OK.
- Precis, men min text gällde ju för de som inte var fattiga, för de som redan har pengar.